Vad betyder ett kommunalt budgetöverskott?

När Vänsterpartiet uttalar sig om att de kan tänka sig att använda tillfälliga överskott till skattesänkningar landar de i samma position som Moderaterna. Det bygger på en förenklad analys att skattesänkningar gör större nytta än investeringar i välfärden. Det är en ny och anmärkningsvärd position för Vänsterpartiet i Umeå.

Tar man sig tid att sätta sig in i kommunens ekonomi framträder en betydligt mer nyanserad bild än den som Vänsterpartiet nu försöker måla upp. Påståendet att Umeå går mot miljardöverskott är missvisande. Det man hänvisar till är resultatet för hela Umeå kommun och kommunkoncern gemensamt, där även kommunala bolag som Umeå Energi, AB Bostaden, UMEVA och Umeå Hamn ingår. I de siffror som lyfts fram ingår dessutom försäljningen av färjebolaget till Stena Line, en intäkt som vi bara kommer se detta år.

Den prognostiserade avvikelsen mot budget för 2026 är 182 miljoner kronor. Av detta består 118 miljoner av högre intäkter än beräknat från krafthandel. En annan betydande del handlar om överskott inom teknik- och fastighetsverksamheten, inte minst till följd av en ovanligt mild vinter med lägre kostnader för vinterväghållning.

Vänsterpartiets skattesänkningsförslag bygger alltså i stor utsträckning på tillfälligt höga energiintäkter från Stornorrfors och en underförstådd förhoppning om fortsatt snöfattiga vintrar. Det är inte ansvarsfull ekonomisk politik.

Löpande kostnader kan inte finansieras med tillfälliga intäkter. Däremot kan överskott användas för att stärka Umeå på lång sikt. Det är precis vad kommunen gör. Inom äldreomsorgen har överskott bland annat möjliggjort 20 nya tjänster i hemsjukvården, 10 sjuksköterskor och 10 arbetsterapeuter och fysioterapeuter, samt fler serviceresurser i verksamheterna.

Kommunens överskott försvinner inte i något svart hål. De investeras tillbaka i Umeå. Under de kommande fyra åren planeras investeringar på cirka 642 miljoner kronor i grundskolor och förskolor. Därutöver kommer nya vård- och omsorgsboenden, där enbart Olofsdal beräknas kosta 403 miljoner kronor, liksom investeringar i brandstation, gruppboenden, vägar och annan viktig samhällsinfrastruktur.

Genom att använda överskott till investeringar kan kommunen minska behovet av lån och hålla nere räntekostnaderna. Det betyder att mer av umebornas skattepengar kan gå till lärare, undersköterskor och socialsekreterare i stället för till finansiella kostnader och räntor.

Det handlar inte bara om framtida investeringar. Efter pandemin har kommunen successivt kunnat minska sin skuldsättning tack vare stark ekonomi. Det har bidragit till att hålla nere räntekostnaderna med omkring 30 miljoner kronor per år. Det är pengar som annars hade gått till räntor och administration, men som i stället kan användas i välfärden.

Överskott fungerar också som en trygghetsbuffert när förutsättningarna förändras. Bara i år beräknas skatteintäkterna bli omkring 120 miljoner kronor lägre än tidigare prognoser visat. Utan ekonomiska marginaler hade sådana svängningar riskerat att leda till nedskärningar i skola, vård och omsorg. Ansvarsfull ekonomisk politik handlar därför inte om att göra av med varje krona så fort den kommer in, utan om att säkerställa att välfärden klarar både dagens behov och morgondagens utmaningar.

Här går nu en tydlig skiljelinje i Umeåpolitiken.

Vi socialdemokrater vill finansiera välfärden långsiktigt, stärka skolan, äldreomsorgen och tryggheten samt investera för framtiden.

Det kan låta lockande för stunden att använda tillfälliga medel. Men när pengarna från höga energipriser eller en ovanligt mild vinter inte längre finns där återstår bara två alternativ: nedskärningar eller skattehöjningar.

Vi tänker inte ta den risken med umebornas välfärd.